Tillbaka från semestern i semestern.

Tillbaka i vardagen i Chongqing.
Väskan hem var 8 kilo tyngre än när jag lämnade Kina.
Vi hittade vad som många räknar som världens bästa bokbutik i Singapore.
2 sessioner och många timmar senare räknade jag in ett 20-tal böcker.






Halva inköpet.

13 oturstal i Kina?

När jag i går tog hissen upp till våningen så reflekterade jag över att 2 våningar hoppades över i hissen. Våning 13 samt 14.

Våning 14 är inte ovanligt eftersom 4 är ett oturstal i Kina, men 13. Jag kände mig genast tvungen att fråga varför 13 är borta eftersom det inte är något oturstal i Kina.
Svaret som lades fram var att; Nej det är inte ett oturstal i Kina men du förstår väl att det är ett oturstal i din kultur. Lägenhetshotellets gäster är till merparten vita så du förstår väl att vi inte kan ha 13 som ett våningsplan.

Har ni våning 13 i ert Land??

Man bör väl med den vetskapen vara glad att vi inte bor i New York som huserar världens alla folkslag. Det hade nog inte blivit så många våningsplan i ett höghus om alla kulturers oturstal skulle tas hänsyn till.

Middag på gatan.

I dag avslutades kvällen med en middag på gatan hos en liten gumma med en wokpanna.
Kinesiska specialiteter radades upp.
9 rätter med 4 halvliters öl för 77 svenska kr.
Mätta och inte så fattiga gick vi sedan 10 meter hem.

Kyckling med jordnötter och mycket wokade grönsaker med salt fläsk.

Sedan kom det en som hette kvlpa....varför vet jag inte.

Operahuset i LED.

Utsikten från den nya lägenheten ska vi inte klaga på. Utsikt över den rena floden Jialing River samt det nya Operahuset.

Huset är byggt i ett enda syfte. Att sätta Chongqing på kartan samt att läxa upp australiensarna och deras operahus. Man har valt att bygga hela huset i LED ljus och just denna kväll visades inga filmer på huset utan lös endast i ett svalt skimmer.
Den svarta delen mitt på huset är mitt i en pågående film. Hela huset är en videoskärm och operahuset är enormt!

Ett förtydligande är om man förstorar bilden så är det alltså det upplysta huset bakom höghuset som iofs också lyser, men inte som en hel videoskärm.

Skyll på den som inte kan försvara sig...

Historien lyder:
Skandal i Chongqing, varning på stan, vapen i omlopp.
Militären blev överfallen av en Tibetan (notera EN) som enkelt snodde åt sig militärens vapen och spårlöst försvann. Man letar utan resultat efter denna våldsverkare.

Mina erfarenheter:
Militär transporterar sig i grupp de få gånger som man ser dem utanför skyttefordonen.
Det finns filmkameror som täcker mer eller mindre HELA Chongqing.
Tibetaner är små och sega men en sparris har mer muskler.
Faktum är att jag en gång såg en fullvuxen Tibetan som blev uppspöad av en gråsparv.

Lägger till en bild på den Tibetan/Nepales som bar min väska under en trekking.
Noter att har inte bara är kortare än mig utan även står PÅ trappan.
Skrämmande va???

Sanningen KAN vara:
Det KAN ha varit så att man helt enkelt slarvat men fann en enkel lösning på ett förklara hur det kan försvinna vapen....men vad vet jag...

Vad har hänt sen sist...

Då var jag alltså tillbaka i Kina efter sommaren.
Temperaturen ligger på runt stabila 25-30 grader dygnet runt och jag har nu ÄNTLIGEN kommit ut på det vettiga västerländska nätet !!

Förra gången jag var här så hade den Kinesiska regeringen haft den goda smaken att stänga blogger då det fria ordet är tabu i Kina. När jag nu landar i Kina efter endast 4 månaders frånvaro så har man haft den goda smaken att även stänga forum så som facebook, samtlig bloggar och youtube m.m

Detta resulterade i att jag var tvungen att köpa en VPN-tjänst. För er som inte vet vad det är så kan man läsa mer här men vad det snabbt handlar om är att jag skickar krypterad information i en privat tunnel i Kanada. Utifrån sett så ser det ut som att jag sitter i Kanada och surfar vilket innebär att jag kan nå alla stängda siter. Om ni inte hör av mig på länge så kontakta konsulatet eftersom detta är tokförbjudet men nog om detta.

Jag har inte hunnit med så mycket än mer än att stripa om min dator.
Är det inte den snyggaste datorn ni sett så säg.

Hello Kitty rockar!!
För er som är intresserade så finns det 100-tals motiv för 20 spänn. Notera även det utskurna äpplet samt framsidan som också så smakligt är dekorerat.

I går hade jag även den dåliga ide´n att låta min blekfeta lekamen genomgå ett gympass. Såhär i efterhand kan man ju undra om det var så bra.

Jag har även skaffat ett kontor på ett kontorshotell som jag nu på morgonen ska ner och kika på.
Får väl se vad man får för trevliga grannar. Jag vet att det är uteslutande kineser.

Vi har även flyttat till en ny lägenhet i samma stadsdel men mer om den snart.

Dags att ta tag i kontoret.

Konstigan namn och konstiga körer.

I dag har vi upplevt en hel del i guds gröna hage. När jag passerar ett köpcenter så hör jag en kör sjunga jättevackert.
Nyfiken som man är så pinnar man ju förbi och där står det en 40 manna stark kör men en kvinna som till och med hade viftpinne. Enhetlig klädsel och allt.

Under en minut imponeras jag av tonerna tills jag märker att de flesta står och småsnackar med varandra eller rättare sagt, väldigt få sjunger. Däremot så är bandaren med skivan på.
Detta är helt klart min första playback kör och jag är inte jätteimponerad.

En annan väldigt underhållande betraktelse är alla dessa "engelska" namn som alla Kineser tar. Man väljer ett namn som man gillar eller ett namn på en Idol. Linda har en kollega som heter Jerry eftersom han gillar "Tom och Jerry".
Linda har även kollegan Mr Lucifer (han vet nog dock inte vem vår Lucifer är). Detta tar man inte som ett skämt utan skrivs även in i passen.

Allting har ju dock en gräns. Så och namn. Bara för att man gillar vissa märken av mat så är det inte helt ok att skriva in Mr campbellsoup i passet. Detta var mannen som var ansvarig för Lindas senaste resa.
Inte helt lätt att ta seriöst.

Puss puss.